Sjöbefälsstudenter arbetar obetalt på sin praktik

68 procent av de svarande i Sjöbefälsföreningens studentenkät har arbetat oavlönat under sin praktik, utöver sin studietid ombord. Det visar Sjöbefälsföreningens rapport ”Oavlönat arbete för sjöbefälsstudenter – mer regel än undantag?”.
– Två tredjedelar av studenterna får en total studie- och arbetstid på i många fall upp till 80 timmar i veckan utan att få en krona betalt. Detta är såklart oacceptabelt och strider mot kollektivavtalet, säger Lennart Jonsson, vd för Sjöbefälsföreningen.
Rapporten bygger på de enkätsvar som Sjöbefälsföreningen fått in från sina studerandemedlemmar. Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten visar att 68 procent har arbetat oavlönat under sin fartygsförlagda utbildning ombord, utöver sin studietid på 40 timmar per vecka.
– Som sjöbefälsstudent och ny i yrket kan det vara svårt att säga nej om någon ber dig att utföra arbetsuppgifter som ligger utanför studietiden ombord. Det finns en möjlighet för redarna att anställa studenter under praktiken och de får då utföra max 20 timmars arbete per vecka utöver sina 40 studietimmar. Då finns ett kollektivavtal som reglerar lön och andra villkor. Men att många redare väljer att inte anställa studenter och sen ändå utnyttjar dem som gratis arbetskraft är verkligen under all kritik, säger Lennart Jonsson.
Kollektivavtalet som studenterna omfattas av, om de får en anställning, är tecknat mellan arbetsgivareorganisationen Sarf och Seko. Detta eftersom studenterna utför manskapsarbete. Det finns dock ett kongressbeslut på att Sjöbefälsföreningen ska arbeta för att ta över avtalet, eftersom avtalet gäller Sjöbefälsföreningens medlemmar. Tidigare var det obligatoriskt för redarna att anställa studenterna på 20 timmar i veckan, utöver studietiden, och alla fick då också lön. Men efter avtalsförhandlingarna 2017 ändrades formuleringen från "skall anställa" till "kan anställa", vilket innebar att anställningskravet togs bort. Rapporten visar att endast 20 procent av de tillfrågade studenterna har fått en anställning i anslutning till sin fartygsförlagda utbildning.
Har ersatt ordinarie befattning ombord
Den fartygsförlagda utbildningen utgör en stor del av sjöbefälsutbildningarna. Studenter som läser till sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen ska genomföra 360 respektive 300 sjödagar ombord på ett fartyg. Rapporten lyfter även problemet att en del av praktiken ligger över sommarlovet samt över jul- och nyårshelgerna, vilket innebär att studenterna både tappar möjligheten till återhämtning, men också att det blir svårt att ta ett extrajobb för att finansiera sina studier.
Nästan hälften av de svarande, 46 procent, uppger att de har fått ersätta en ordinarie befattning ombord.
I rapporten citeras vissa av svaren från studenterna. En student skriver: ”På de flesta båtar förväntas man som elev att göra underhåll på däck på en sådant sätt att det ersätter den extra matrosen rederiet egentligen skulle ha anställt. Självklart ska man lära sig om underhållet och vara delaktig i det men hur många timmar behöver man för att lära sig köra nålpistol och måla? Det kändes flera gånger som att man mest var en extra resurs ombord som skulle göra underhåll.”
Sjöbefälsföreningens vd Lennart Jonsson är bekymrad över elevernas situation.
– Kompetensbristen är en av de största utmaningarna för svensk sjöfart. Om redarna menar allvar med att de vill ha svensk flagg och svensk besättning så måste de ta vara på de som visar ett intresse för yrket. Praktiken är ofta den första kontakten med branschen och om man som student får ett positivt intryck så är chansen stor att man fullför utbildningen och börjar jobba som sjöbefäl. Den absoluta miniminivån bör vara att man inte utnyttjas som gratis arbetskraft utan att man får betalt för de timmar man arbetar, säger Lennart Jonsson.
Klicka här för att läsa rapporten.
Fakta
Rapporten bygger på en enkätundersökning som Sjöbefälsföreningen skickat ut till sina studerandemedlemmar. Enkäten skickades ut till 525 personer och av de svarade 110 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 21 procent.