Sjöfartsverket aviserar kraftiga neddragningar

Sjöfartsverket har aviserat att de behöver göra kraftiga neddragningar det närmaste året. De åtgärder som nämns är att lägga ner två helikopterbaser, lägga upp en isbrytare, sälja ett sjömätningsfartyg och ett underhållsfartyg samt minska på administrationen.
– Om det här är ett sätt för myndigheten att äska pengar mot departementet så leker man med medarbetarnas jobb. Indirekt säger de att får vi inga pengar så händer det här. Till viss del kan jag förstå dem men det är ett cyniskt sätt att hantera personal, säger Jesper Elfvorn, Sjöbefälsföreningens lokala representant på Sjöfartsverket.

Den 24 februari gick Sjöfartsverket ut och aviserade kraftiga neddragningar. Myndighetens finansiering har länge varit omdiskuterad eftersom Sjöfartsverket är ett så kallat affärsverk som ska finansieras genom avgifter som tas ut av sjöfartsbranschen. Nu flaggar myndigheten för att de gick med en förlust på 600 miljoner efter finansiella poster förra året och att de går ytterligare 200 miljoner back i år.
– De beslutade åtgärderna kommer ha en direkt påverkan på såväl våra kunder som våra medarbetare. Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, säger Erik Eklund, generaldirektör, i ett pressmeddelande.
Sjöfartsverket menar att nedläggningen av två av fem helikopterbaser kommer att innebära längre insatstider och att Flygvapnet inte kommer att kunna öva som idag. Att kallägga en isbrytare gör att vissa hamnar riskerar att få stänga och väntetiderna kommer att öka, vilket påverkar den svenska basindustrin i norr. Att sälja ett sjömätningsfartyg och ett underhållsfartyg kommer att halvera möjligheten till farledsunderhåll och sjömätning. Administrationen kommer att skäras ner med var tionde anställd.
Sjöfartsverket menar att en möjlig lösning för att undvika detta är att staten höjer anslagen med 250 miljoner kronor per år. De vill också öka avgifterna med 250 miljoner kronor per år samt att statens investeringar i infrastruktur och fartygsflottan ska uppgå till 35 miljarder över en tioårsperiod.
– Vissa anslag har inte höjts sedan 1990-talet. Och givet den viktiga roll sjöfarten spelar för vårt näringsliv och vår beredskap tycker jag att tre procent av de totala kostnaderna är fullt rimligt, säger Erik Eklund i pressmeddelandet.

”Det handlar om folks levebröd”
Jesper Elfvorn är befälhavare på sjömätning och sitter som ledamot i Saco-S föreningen i Sjöfartsverket. Han menar att det finns en stor oro bland de anställda just nu eftersom ingen vet vad som kommer att hända.
– Det är ett limbo som alla medlemmar hamnar i nu, alla har tusen frågor. Det handlar om folks levebröd. Det är många frågor om de riskerar att bli varslade, om de riskerar att bli uppsagda. Många frågar om anställningstid och nedmönstringar, vilket är fullt naturligt. Det är en av de största händelserna som kan hända en i arbetslivet. Blir man varslad så drar det upp väldigt mycket, säger han.
Saco-S-föreningen har genomfört ett informationsmöte med medlemmarna i måndags och kommer att hålla fler framöver för att hålla medlemmarna så informerade som det går. Jesper Elfvorn menar att eftersom det inte är ett varsel lagt så är det väldigt oklart vad som kommer att hända framöver.
– Det uppfattas som cyniskt. Man ser sina medarbetare som siffror och att det inte finns ett värde i det. De delar som berörs är spetskompetens som inte finns någon annanstans. Vi har medarbetare som lätt kan ta en anställning nån annanstans och blir det oroligt här finns det en stor risk att de söker sig vidare oavsett om det blir ett varsel, säger han.
Krävs det inte åtgärd när man går med så stort underskott?
– Absolut, så är det. Man har uttryckt det här problemet sen tidigare. Sjöfartsverket har höjt sina avgifter i ett par år på grund av detta. Men det hade ju varit bra om de såg över det här innan det kommer till det här drastiska beslutet.
Hur ser du på politikernas ansvar?
– De måste ta ett större ansvar för det här. Antingen får Sjöfartsverket styra mer över sin avgiftsmodell eller så får man se över Sjöfartsverkets styrning, ska vi vara ett affärsverk eller ska vi vara anslagsfinansierade? Det Sjöfartsverket gör måste ju hanteras. Staten måste gå in och ta ett större ansvar och säga vem som ska göra vad och hur det ska göras. Vi har också en beredskapsfunktion och drar man ner resurser så får det konsekvenser. Alla är ordentligt uppgivna, säger Jesper Elfvorn.

”Det är dags att politikerna gör något”
Sjöbefälsföreningens vd Lennart Jonsson håller med om att politikerna nu måste ta sitt ansvar.
– Det är inte rimligt att en så samhällsviktig verksamhet som Sjöfartsverket ska vara avgiftsfinansierad och därmed behöva skära ner för att avgifterna inte täcker utgifterna. Sjöräddning, isbrytning, sjömätning och farledsunderhåll är en del av vårt samhälles infrastruktur på precis samma sätt som väg- och järnvägsunderhåll och snöröjning på land och bör finansieras på samma sätt, säger han.
Lennart Jonsson menar att sjöfarten har varit styvmoderligt behandlad under väldigt många år gentemot de andra trafikslagen. 
– Det är dags att politikerna gör något och det fort. Sjöfartsverkets anställda sitter på en enorm kompetens som behöver värnas inte avvecklas. I tider av ökad beredskap blir det ännu mer akut att vår infrastruktur fungerar, både på land och till havs och Sjöfartsverket har en jättestor del i det.